Krympplast inom byggnadsindustrin
Väderskydd på bygge betyder att du täcker in ställningen eller objektet så att arbetet kan fortsätta oavsett väder. Krympplast spänns över ställningen och krymps med värme tills den sitter tätt. Det blir en skarvlös yta som varken släpper in regn eller fladdrar i vinden.
Metoden används vid blästring, målning, sanering, rivning, fasadrenovering, fönsterarbeten, murning och efter brandskador.
Väderskydd av byggställning
En ställningsväv hängs upp och fästs med band. Den fladdrar, den slår mot fasaden och den måste spännas om. Krympplasten krymper i stället fast, och eftersom den inte har något glapp att röra sig i står den still även i vindutsatta lägen. Skillnaden mellan krympplast, ställningsväv och armerad ställningsplast är främst att bara den första krymper fast.
Väderskydd vid fasadmålning och fönsterbyte
Färg behöver torka i lugn och ro. Regn på nymålat ger rinningar och dåligt fäste, och blåst torkar ytan för fort. Under en tät intäckning blir temperaturen jämnare och du styr själv när du målar. Det gäller både fasadmålning och putsning i kyla, där färgen behöver en jämn temperatur för att fästa.
Vid fönsterbyte står hål i fasaden öppna, ibland över natten. En intäckning håller huset torrt och gör att bytet kan göras även under höst och vinter.
Väderskydd av tak
Vid takomläggning ligger konstruktionen öppen. Krympplasten går att spänna över hela takfallet i ett stycke, utan skarvar där vatten kan leta sig in, och den håller under en längre period.
Fördelar med krympplast
- krympplast ger lägre kostnader för tillsyn och underhåll
- krympplast passar bra i vindutsatta lägen eftersom tåligheten mot vind är stor.
- krympplast kan användas när ställning saknas, exv. limträkonstruktioner
- krympplast fladdrar ej, ser snyggt och proffsigt ut.
- när det ställs krav på att täckningen skall vara tät och inga ämnen tillåts läcka ut till omgivningen.
- det är lätt att laga skador
- minskar risken för vattenskador då täckningen blir tät.
När passar krympplast ?
- ger skarvlös intäckning av stora objekt, det finns ingen gräns uppåt för hur stor byggnaden får vara
- som väderskydd av tak
- som ställningsplast
- vid asbestsanering
- som väderskydd vid fasadmålning
- när omgivningen behöver skyddas, tex. vid blästring eller tvättning i stadsmiljö.
- när täckningen skall stå emot regn, snö och vind under en längre tid
- när större objekt skall täckas in, broar etc.
- vid tillfälliga förrådsbyggnader
- när ställning saknas.
- vid brandrisk, när det finns krav på flamskydd
- som komplement till traditionell täckning exv. där det är svårt att komma åt, vid övergångar mellan tak och fasad etc.
